De försvinner inte genom tystnad.
Klimatproblemet, biologisk mångfald samt kemiska föroreningar i vår miljö är de tre viktigaste som kommit bort i debatten. Jag nämner här endast några synpunkter på kärnkraften som en hel del riksdagspolitiker tycks tro vara lösningen på klimatproblemet. Klimatproblemet som sådant kommer att ha stor betydelse för de övriga, biologisk mångfald och kemiska föroreningar, som också är betydelsefulla för såväl människor som andra organismer. Klimatproblematiken medför dramatiska förändringar för många organismer, växter och djur. Betydande översvämningar kommer globalt att medföra att en mängd kemikalier tillförs okontrollerat till miljön.
Den övergripande och mest viktiga frågan är hur vi löser våra energiomvandlingar. Tyvärr så väljer vi i Sverige att sända ut signaler till omvärlden att satsa på kärnkraft istället för att satsa på hållbara energikällor. Speciellt bekymmersamt då våra riksdagspolitiker väl känner till problemen. Vad är det som gör att de väljer som de gör?
Redan förra året blev E.ON anmäld till KO för vilseledande marknadsföring eftersom E.ON påstått att kärnkraftsel är helt koldioxidfri. KO har bett E.ON förklara sig och E.ON har meddelat att de endast avsåg drift av redan byggda kärnkraftverk med redan framtaget bränsle och utan hänsyn till avfallshantering och avveckling av kärnkraftsverken. Med andra ord de hade inte gjort livscykelanalys vilket är ett måste för så pass stora investeringar och för att det skall vara ett hållbart energisystem! E.ON har i augusti i år meddelat att de inte längre skall använda det felaktiga påståendet.
Det har gjorts många olika beräkningar av hur mycket koldioxid som ett kärnkraftsverk släpper ut. Givetvis är det svårt att exakt räkna ut utsläppsmängden varför uppgifterna kan variera en del.
Om man enbart ser till koldioxidmängden som släpps ut vid en given mängd energi har man fått fram följande uppgifter vid beräkning av LCA, livscykelanalys vilket även Fp och övriga i alliansen har kunnat ta del av.
1 kWh kärnkraftsel släpper ut mellan 31,4 till 66 g CO2.
Detta gäller för redan byggda, nybygge kommer att utöka mängderna ytterligare!
Som jämförelse ger 1 kWh vindkraftsel 18,6 g CO2. Nya vindkraftsverk med högre effektivitet uppges ha ännu lägre utsläpp enl. LCA analyser. Även biomassa från ved med nuvarande teknik ger upphov till lite utsläpp även om man tar hänsyn till att det är förnyelsebart. Man uppger ca 11,5 g CO2 per producerad kWh.
Med hjälp av bästa teknik av biogasenergi har man stora möjligheter att nedbringa CO2 utsläppen ytterligare med tanke på LCA. Problemen med läckage av metan måste vara lösta.
Vår vattenkraft som redan är utbyggd ger mycket låga utsläpp av CO2. Lika fördelaktiga är inte gigantiska utbyggnader som t.ex. sker i Kina där man dränker enorma områden med vegetation och låter vegetationen ingå i vattenmassorna med stora utsläpp av växthusgaser, CO2, metangas och lustgas. Visserligen är dessa utsläpp övergående men väldigt onödiga.
Vår relativt stora tillgång till vattenkraft gör oss mycket gynnade att kunna bygga ut hållbara energikällor såsom vindkraft och att komplettera med biogas utan att ta värdefull odlingsmark i anspråk. Biogas produceras lämpligen på biomassa som produceras i vattenmiljö och integreras med fjärrvärme för såväl mindre som större tätorter.
På sikt är utan tvekan direkt utnyttjande av solenergin den bästa men det dröjer lite innan vi är där. Bl.a. p.g.a. hur vi definierar kostnader. På senare tid har en del genombrott skett betr. produktionen av solceller som medför produktion till lägre kostnader.
Just sättet som vi beskriver kostnader för olika åtgärder måste omvärderas. Det har ju gått ett tag sedan vi använde snäckor som bas för byteshandel. Senare övergick vi till guld som bas för penningvärdet varefter vi präglade mynt och tryckte fram sedlar lite efter behov.
Egentligen grundar sig vår ekonomi och nuvarande tillväxt helt och hållet på fossila bränslen och kärnkraft vilka vi tycker oss ha helt kostnadsfritt. Visserligen lägger vi på lite kostnader för brytning och uppumpning men det är marginellt.
Helst skulle den globala ekonomin helt vara baserad på mängden hållbar energiomvandling där, låt oss säga 1 krona är lika mycket värd som 1 kWh. Då fick man en helt annan uppfattning vad olika aktiviteter och bonusar egentligen kostar!! Mycket som vi idag betraktar som tillväxt är egentligen en mycket kraftig tillbakagång då det gäller att få fram ett hållbart samhälle. Då man använder begreppet tillväxt måste man definiera på vilka grunder den aktuella tillväxten baseras på.
Flertalet riksdagspolitiker är för att globaliseringen skall genomföras. Enligt Fp så skall resten av världen ha samma goda möjlighet som Sverige att utnyttja kärnkraft. Vi har 10 st. kärnreaktorer samt en stor andel vattenkraft beräknat på mindre än 10 milj. innevånare. I världen idag finns ca 450 kärnreaktorer med varierande effekt. Skulle vi globalt bygga ut kärnkraften i samma omfattning skulle nybyggnad gå mot 10 000 nya kärnreaktorer.
Det finns riksdagspartier som säger att kärnkraft dessutom är klimatsmart.
Våra totala utsläpp av växthusgaser är nu alltför höga och utsläppen fortsätter att öka i oroande takt. Om vi redan nu kan förutse att vi kommer att få en överhettad jord varför då starta med att ytterligare tillföra energi som annars inte skulle drabba jorden? Kärnkraft är ju en energiomvandling från materia till energi. All energiutnyttjande slutar i värme, även de förnyelsebara. Endast en mycket liten del av materian överförs visserligen till energi. Större delen av den energi som frigörs försvinner dessutom som spillvärme, 70 %, och endast max 30% av den lilla mängd som överförts från materian blir användbar elenergi. Radioaktiviteten på uranet vid brytningen är mycket låg men efter upparbetning och efter 3-5 års användning är kärn-bränslet ca 1 miljon gånger radioaktivare än före användning.
Stora mängder fast avfall som p.g.a. sin radioaktivitet måste lagras skilt från allt liv i hundratusentals år. I USA anser man att avfallet måste lagras ännu längre, upp till 1 miljon år. Skilt från allt liv innebär att samtliga organismer på jorden skall skyddas från avfallet under denna tid vilket faller på sin omöjlighet. Från en kärnkraftsreaktor av storleken 1000 MW bildas ca 25 ton fast högaktivt avfall varje år! Det gäller inte endast den avfallsmängd vi redan dragit på oss utan även den mängd som vissa partier anser att vi måste chansa på att vi någon gång kan finna en fullgod lösning på.
Kärnkraftverk läcker kontinuerligt ut radioaktiva ämnen i liten mängd till luft och vatten. Dessa ämnen har kort halveringstid och har bedömts som relativt ofarliga för människan. Förutom direkt radioaktiva ämnen så bildas även aktiveringsprodukter som är radioaktiva och som släpps ut i förhållandevis stor mängd både till luft och vatten i närmiljön kring kärnkraftverken. Tritium är ett sådant ämne. Tyvärr saknas studier på exempelvis tritiums betydelse för växtligheten i närmiljön och dess vidare betydelse för växtätarna. Då tritium ingår i vattenmolekylen ger det vattnet speciella egenskaper som förutom att vattnet får en radioaktivitet blir vattnet betydligt tyngre än både vatten och tungt vatten. Denna tyngre vattenmolekyl kommer inte att få samma vandringshastighet i höga träd och sannolikheten för att tritium byggs in i trädens fotosyntes ökar d.v.s. mindre andel avdunstar med vanligt vatten via bladen. Eftersom tritium har en halveringstid av 12 år så hinner ämnet skada sin värd. Någon utredning av detta har jag inte funnit men det måste undersökas eftersom samtliga kärnkraftverk kontinuerligt släpper ut detta ämne i högre koncentration än vad som normalt träffar jorden från rymden.
Ämnen i fråga kan vara en av de faktorer som kontinuerligt bidrar till att skapa mutationer och har troligen medverkat till detta under hela jordens levnad och på så sätt bidragit till utvecklingen på jorden. För ett statiskt samhälle är det inte önskvärt att utöka mutationshastigheten utöver vad som ”normalt” sker i naturen.
Samtliga kärnkraftverk behöver enorma mängder kylvatten, inte enbart under drift utan även lång tid efter att man av någon anledning tvingats stänga av kärnkraftverket behövs fortfarande kylning av bränslestavarna för att dessa inte skall smälta ned. Tillgång till kylvatten är synnerligen viktig av säkerhetsskäl. Världens kärnkraftverk ligger i närheten av vatten, hav eller större floder. Hur många ligger på säkerhets höjden av 10 m över havsytan?
Genom att fortsätta att göra stora investeringar i kärnkraft förlorar vi värdefull tid och de resurser som krävs för investeringar i hålbara energisystem.
Bertil Ohlsson
Miljöpartiet i Trelleborg
Arkiverat under: Klimat | Lämna en kommentar »
